Det är något speciellt med höstens högskolestart. Det är inte det faktum att rekordmånga studenter börjar hos oss här i Trollhättan, det är inte heller att högskolan väst firar 20 år. Det jag syftar på är att det är första terminen som studenter inte är tvingade att ansluta sig till studentkåren.
Låt oss måla upp ett hypotetiskt exempel. Om samma princip vore gällande i det vanliga arbetslivet som i utbildningsväsendet skulle man alltså vara obligerad att vara medlem i facket för att överhuvudtaget få sin lön utbetald, precis som man vid högskolan inte får ut sina betyg om inte avgiften till kåren är betald. Vi kan nog alla hålla med om att det låter absurt men det får man nog säga att hela kårväsendet också varit fram tills denna stund.
Kårväsendet är i sig anser en god idé precis som fackförbund i arbetslivet . De uppfyller en funktion som arbetsgivaren/högskolan själv kan uppfylla, åtminstone inte på ett trovärdigt sätt. Men studentkåren har tidigare misslyckats med att visa sina medlemmar att deras arbete gör skillnad och att de engagerar sig i sina medlemmar. Man har alltså förlitat sig på de 350: – de garanterat fått från varje heltidsstudent. Högskolan väst har ungefär 10 000 studenter, det krävs inte särskilt omfattande matematikkunskaper för att inse att det handlar om stora belopp.
Jag hoppas att studentkåren lyckas visa studenterna att de gör skillnad och att de behövs. Högskolan och samhället i stort har blivit lite friare, lite liberalare genom att de nu måste vinna sina medlemmars gunst.
